Hur det är att ha en vän med aspergers

När jag fick reda på det var det ingen chock. Hon hade tidigare gått runt med en tröja där det stod I <3 ASPBERGERS så det var liksom mer eller mindre väntat. Min vän, vi kan kalla henne Alfons, hade alltid tidigare varit skygg mot mänsklig kontakt, trots att hon i hemlighet tyckte om att ta på vår långa väns ben och titta på hennes rumpa. Vi kan kalla vår långa vän Bengan, för största anonymitet.
Alfons hade alltid varit skygg och varje gång man pratade högre än en viskning kastade hon sig på golvet och kröp under skåp för att hon var, som så många aspies, känslig mot höga ljud. En gång klättrade hon upp i ett träd bara för att vi blev rädda för ett bi och skrek till, hon vägrade komma ner. Brandkåren kom och tog ner henne.
Det är alltså inte alltid lätt, men vi älskar henne ändå. Det är ju ingen skillnad sedan hon började kalla sig Aspie från innan. Det är ju till och med likt hennes namn Alfons. Bengan brukar subtilt ta på Alfons på tex händerna och benen för att undermedvetet vänja Alfons vid beröring. Det är en kamp varje dag, men det är värt det. Alfons, jag älskar dig.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0