gatsbygatsbygatsby

Various Artists – Music From Baz Luhrmann's Film The Great Gatsby
Perfekt.

Fröken Julie

   Om jag älskat min far? Jo, gränslöst, men jag har visst hatat honom också! Jag måtte ha gjort det, utan att jag märkt det! Men det är han som uppfostrat mig till förakt för mitt eget kön, till halvkvinna och halvman! Vems är skulden till vad som skett? Min fars, min mors, mitt eget! Mitt eget? Jag har ju intet eget? Jag har inte en tanke som jag inte fått av min far, inte en passion som jag inte fått av min mor, och det sista - det där om att alla mänskor äro lika - det fick jag av honom, min trolovade - som jag därför kallar usling! Hur kan det vara mitt eget fel? Skjuta skulden på Jesus, som Kristin gjorde -nej, det är jag för stolt till och för klok - tack vare min fars lärdomar - och att en rik inte kan komma in i himmeln, det är lögn, och Kristin som har pengar på Sparbanken kommer åtminstone inte dit! Vems är felet? - Vad rör det oss vems felet är; det är ändå jag som får bära skulden! bära följderna! 
   Åh, jag är så trött; jag förmår ingenting, förmår inte ångra mig, inte fly, inte stanna, inte leva - inte dö! Hjälp mig nu! Befall mig, och jag ska lyda som en hund! Gör mig den sista tjänsten, rädda min ära, rädda hans namn! Ni vet vad jag skulle vilja, men inte vill, vill det, ni, och befall mig utföra det! 


Syndtown VS dygdtown.

   Allting är väl ungefär precis lika rörigt som bloggen är, precis som den visar med sin rörighet - så är min hjärna och hjärna. Älskar Håkan Hellström – Det kommer aldrig va över för mig hela tiden. Den är så bra fin bra. Det var så EPIC när jag och Livia kom in på Ace i helgen och Det kommer aldrig va över för mig spelades, sen önskade vi Håkan och de spelade Mitt Gullbergs Kaj paradis, när vi var på väg ut spelades Pistol. Fint liv.
 
   I did fuck you.
 
   Stulna blickar stulna kyssar stulna leenden och stulen dans. Allt stulet, alltid hemligt. Och sen viskandet och ännu mer dans dans dans mask mask mask. För en liten stunds klarhet, nej aldrig klarhet men verklighet. Sanning. Oavsiktlig, den bara väller fram utan en tanke eller mening. Bara ett strävande efter mer sanning. Något äkta, något riktigt. Aldrig säkert trots allt. Aldrig värt eller värdigt. Stoltheten har ändå alltid varit överskattad, dygd eller synd? Would you consider pride a fault or a virtue? Kan inte Darcy svara på en fråga så kan ingen. Skämt åsido, kan inte Håkan svara på en fråga så kan ingen.
 
 
   Vi kommer aldrig vara nya igen, men aldrig bli gamla heller... vet inte vad jag försöker säga, så bara lyssna på stråkarna. Mitt namn var i neon och jag tänker väl "this could be heaven or this could be hell". Ja, jag är din om du vill ha en idiot - lägg din hand i min, lägg din hand i min. Du kanske aldrig når dit du vill nå men du når mig, du kanske aldrig får den du vill få men du får mig. Jag är din regnrock i regnet som aldrig slutar. Du är en sång på mina läppar, en klassiker. Om jag kunde säga ord som egentligen är enkla, att jag älskar ditt skratt, som kommer så sällan. Du kan gå din egen väg. Men håll dig tätt intill mig, för vi kan gå på vår egen väg.
   När du är ensam och helt själv, du har ärvt universum. Du är den enda kvar. Säg aldrig förbi. Nej säg att du är fri till slut, fast du vet att hälften av dom som kämpar går under. Och hälften av dom som älskar exploderar. En
pojke spottar från ett höghus och demonstrationer vinglar längs gator av gamla visioner. Vad de än letar efter så finns det här. Livets teater lämnar dig tom och full av hål och i ditt öra vrålar Shakespeare, ”Jag tror du hör mig nu!”. När man är yngre vill man ha åldern, när man är äldre vill man ha elden. Sommarnatten när man var ung som man hade när man var ung. 
   Jag är en storm från ingenstans - jag kan krossa ditt hjärta. Som en orkan kan jag svepa bort dig. Men jag tänker aldrig dö, nej. Bara en liten gnista - bara ett ord, kan sätta eld på en skog. Jag kan älska dig just som den där elden, det kommer aldrig vara över för mig. Och jag kan bränna dig som du aldrig brännt dig, om du leker med mig. Det kommer aldrig va över för mig. En pojke från förr är tillbaks igen. Han bara står där och stirrar mig rakt ner i själen. Vi skulle älska varandra tills jorden gick under, jag kommer älska dig när jorden gått under för jag tänker aldrig dö. Det kommer aldrig va över för mig.
 

Jessica Approves.
 
   Idag försökte jag ge mina klasskompisar och/eller bästa kompisar ett kosmiskt uppvaknande som skulle hjälpa dem i livet och avbröt all framtidshets och -panik med frågan "om ni visste att ni inte skulle misslyckas, vad skulle ni göra?". De sa att de skulle köpa en lott och vinna största vinsten. Mitt försök gick miste men det var okej. För sen skrek jag och Arina lite på varandra och allt kändes bättre (OBS! helt seriöst. Skrik kan kännas himla bra ibland).

**pepp talk**

   Har väl hamnat i en sån där grop igen när allt känns värdelöst inkl. jag själv. De varar oftast några minuter de där groparna, men ändå jobbiga. Sedan är faktumet att allting som har med kärlek att göra känns helt, totalt lönlöst en annan femma osv. Varför ens liksom? Är det värt? Alla är sämst ju. Utom gosisar som man älskar men de finns ju bara i kvinnor-format (skoja, Ryan Gosling finns ju, men är ej säker på om han är verklig eller fiction så). Är fortfarande i Rust and Bone-mode också. alltså. Och lyssnar på Justins gosstämma varje sekund jag får chans. Så det är fint. Har gosat lite med mormor å morfar men inte tillräckligt. Så det är också finelifint. Finaste.
 
   Ok är jag efterbliven om jag skriver ner söta saker människor sagt till mig nu för att muntra upp mig själv? Nej. Jag är i en grop faktiskt vem bryr sig ens.
 
1. Vän jag beundrar för att hon är så sig själv och bäst sa "men alltså du är ju typ den pangigaste pangbruden jag känner"
2. Två vänner talade om att jag utstålar någon slags snällhet så att ingen kan tycka illa om mig. För jag är snäll och söt. Då blev jag glad för snällhet är en egenskap jag lägger mycket värde i (!!!!).
3. Tjej jag träffade på krogen pga satt i samma sällskap sa att jag var den vackraste kvinnan hon någonsin sett samt bad om ursäkt för att hon stirrade på mig men hon blev förtrollad. Alltså detta helt seriöst. Tycker egentligen inte om att lägga värde i utseendekommentar men hon var så himla gos att jag gör medvetet undantag osv.
   Dessa är de senaste som har hänt för pyttetid sedan men man är så dålig på att ta komplimanger att man inte riktigt vågar suga åt sig dem utan glömmer dem istället. Work in progress.
 
(för övrigt boyz så kan ni ju inse att den bästaste kommentaren i världshistoren att ge en tjej för att få ligga ej är "du är så vacker". Bara sådär. Lägg ej allt värde i utseendet det är sämst)
 

Utkast: Mars 25, 2012

Cornelis musik är typ det mest värda någonsin. Vad konstigt. Att en person kan göra så mycket?! Jag tror "gåvan med ord" är den bästa gåvan någonsin. Svårare att briljera med, men desto vackrare när man kan. BÄST.

Hon dansar och blundar så nära intill, hon följer i dansen precis vart han vill.
Han för och hon följer så lätt som en vind, men säg varför rodnar Cecilia Lind?
Säg var det för det Fredrik Åkare sa: Du doftar så gott och du dansar så bra.
Din midja är smal och barmen är trind. Vad du är vacker, Cecilia Lind.
Men dansen tog slut och vart skulle dom gå? Dom bodde så nära varandra ändå.
Till slut kom dom fram till Cecilias grind. "Nu vill jag bli kysst" sa Cecilia Lind.

Jag är en slusk. Jag är ett svin. Jag gillar snusk, men du är fin.
Du dricker vin för njutningens skull, men jag gillar vin, för då blir jag full.
Såna som jag borde sättas i bur, eller hur?
Du gillar snyggt, men jag gillar skit. Ditt liv är tryggt, mitt hit och dit. Du kör omkring i dom sportiga bilarna med dom små damerna med dom fåniga profilerna.
Tänk, att få sova till långt fram på dan. Tamefan!
Jag är en lortgris, tji hygien. Vad har du gjort, du som är så ren? Du är förfinad och sofistikerad. Jag är förfallen och degenererad.
Tänk, om vi skulle ta och byta nån dag, du och jag?
Jag är en slashas, du är en sprätt. Jag är ett as, visst har du rätt.
Men när du är död, står jag ännu på benen och diktar en gravskrift att huggas i stenen.
Död utan orsak, liv utan skäl, utan själ.

 

This is my life - Andreas Kullberg

I am a sinner, I'm a sinner man and I do whatever I please
I am a lover, I'm a lover man, I've got the whole world down on it's knees
Could be anywhere, and I just don't care
This is my life and I got it
This is my life and I live it
This is my life, yeah I got it
This is my life

SMALA SUSSIE

   All this stuff is making me old. It's dangerous to live, I am told. This planet looks so cute but it's cold. I need someone as good, someone as true, someone as nice. I need someone like you. Hallelujah, my newfound lover.
   I couldn't go back and I couldn't go on, couldn't keep track and I needed someone. Hallelujah, my newfound lover. Love of my life.
   The moment you came into the room, all my flowers burst into bloom. We will meet again, but how soon? I need someone who's good, someone who's true, someone who's nice. I need someone like you. Hallelujah, my newfound lover.
   I couldn't feel love and I couldn't think straight, couldn't feel trust and I couldn't trust faith. Hallelujah, my newfound lover. I couldn't go back and I couldn't go on, couldn't keep track and I needed someone. Hallelujah, my newfound lover. I couldn't feel love and I couldn't think straight, couldn't feel trust and I couldn't trust faith. Hallelujah, my newfound lover. Love of my life.
   

Once in a life time eller om man vill; ca aldrig någonsin sedd händelse

   Hittade just Andreas Kullberg – Someone Not Me. Dör dör och åter dör mitt hjärta brister allt försvinner det är så fint.

Har suttit för höga förväntningar, det kan aldrig lämna min tanke.s

   Och en fågel som sitter på en gren, och sjunger, är plötsligt försvunnen utan att du ens hörde den. Utan att du, utan att du ens hörde den.

DETTA

Jag tror att jag är mera kär i kärleken i sig än i dig, förlåt. Men det sitter mest i skallen.
Jag tänker, grubblar, velar mer än känner, längtar, trånar och går åt. Är jag hjärtlös och förfallen?

Vi petar sönder allt och tappar allt vi nånsin kunnat nå, tills bara skulden gör oss två. Det är bara tur att hjärtat klappar, ändå.

Dagen går, det mulnar strax, jag tror att det är dags att gå på fest, vi måste göra nåt åt ledan. Vad var det som gick snett, vi gjorde rätt och nu gör vi fel i ren protest... Har vi nött varandra redan?
Vi lever sönder samma dagar, vad ska vi prata om idag? Var det du som blev som jag?

Alla ögonblick vi jagar, för att vara nånting mer än bra att ha. Stjärnor glittrar vackert och det vimlar av passioner kan det tyckas. Men inga stjärnor, inga himlar över dom som inte lyckas.

Jag tror att du har fastnat mer för tvåsamhet som grej än för mig, trots allt.
Det är så skönt när allt fungerar... Det skulle varit vackert, starkt och varmt men det känns fult och kalt och kallt, det är så trist när allt stagnerar.
Och ingen vill förlora, vara den som fick ett tack. Vara den som inte stack när tankar blev för stora, och sprack.
Det var jag med allt mitt snack om större ensamhet och plats att tänka på. Det var du och dina vänner.

Jag tror att jag är mera kär i kärleken i sig än i dig, hurså? Det blir fel hur man än känner.
Det är så konstigt att försvinna, det känns så dumt att stanna kvar, så befängt att leta svar.
Finns ingen eld som orkar brinna, inga röda mattor och ingen stolt fanfar.

Men stjärnor glittrar vackert och det vimlar av passioner kan det tyckas. Men inga stjärnor, inga himlar över dom som inte lyckas.

Som en skymt i varandras blickar, innan allting faller loss.
Som ett konstgjort litet bloss.
Som en pacemaker som tickar, för oss.


För dig

   Jag var och köpte en kostym, till min egen begravning. Jag tänkte nånting enkelt och ett svart paraply, ingen fluga vid halsen, ingen blomma vid bröstet. Det där morsgrismodet nu.. är så att man kan spy
   Ska jag dö, ska jag ha levt och inte bara hukat mig för världen
   Det var väl vad vi sa. Det var väl vad vi sa?
   Så vem var han, han i kistan med alla rösterna i huvudet? Vid de stimmiga borden sa han knappt ett ord. Jag gick och satte mig längst bak på ceremonin, eller om det var teater? Hela tyngden av ett laddat liv.
   Tre lätta skopor jord.
   Ska jag dö, ska jag ha förstått, och kanske vandrat några gator i Venedig.
   Bara du och jagBara du och jag.
   Och där satt hon som höll mig vaken många nätter, mest om hösten. Synd att jag aldrig var hennes typ, för hon var min. Och så långt mitt hjärta räcker, två rader av dom närmsta, en lucka i ett pussel där mitt hjärta passar in.
   Får jag leva tills det räcker, ska jag säga er hur mycket ni betyder
   Jag hörde vad ni sa. Jag hörde vad ni sa.
   Jag var och köpte en kostym och ett svart paraply Ring ut, ring ut det gamla, nu går det som det går.
Jag var och köpte en kostym.

Samson went back to bed

Håkan Hellström – Vi två, 17 år - Way Out West 2010
   Tycker inte om när folk ser mig. Ser mig. Eller jag skulle nog tycka om det, om jag litade på att de kunde hantera vad de såg. Jag vet inte exakt vad de skulle se, jag vet inte exakt vad allt är som finns i mig, men jag vet att det är farligt. På det sättet att alla inte skulle veta hur de skulle handskas med det. Därför är jag så bra på att gömma mig. Ibland. Eller så har jag bara en illusion om att jag kan gömma mig - men jag tror det är på riktigt och inte bara i mitt huvud. Jag vill lysa, vara intensiv, vara värd att minnas - men bara lysa med de delar jag vill ska lysa, intensiv med de delar jag vill ska synas, minnas vid de bitar jag vill man ska komma ihåg. Jag vill ha kontroll helt enkelt. Men det är mer än så. Jag vill kunna lita på v ä r l d e n smänniskor. Men det gör jag inte, så jag gömmer mig, och i vakuumet som blir efter mig fyller alltid part2 upp med sina personliga historier. Så det har ju en positiv funktion för part2 också. Att de får lita, prata av sig, känna sig trygga - jag vet att de gör det annars skulle de inte säga saker de säger till mig, vid de tillfällen detta hänt.
   Angående. Ja inget speciellt, mig. Skrev jag förut:
"Men visst får man drömma lite och njuta kvar i stunder som är helt obetydliga i sammanhanget men inte i min lilla bild."
   Och ja. Ja det får man jättemycket! Man får drömma och njuta sig kvar och dra ut på allt och vad som helst hur länge man vill om man blir lyckligare, gladare, varmare av det. Inte så pass att man mår dåligt, men alltså allt annat är okej. För prio 1 är alltidalltidalltidalltid att DU SKA MÅ BRA. Och jag tror inte på att man mår bra av att få andra att må dåligt (förutom i enstaka fall ex göra slut med någon som är kär då den antagligen blir ledsen och du mår bättre) så prio 1 är alltid. Att du. Ska må BRA.
 
   Nu vill jag gå och lägga mig och sova och tänka på alla fina saker, alla fina män nämnda i föregående inlägg, alla fina händelser, fina vänner, fina scenarion, allt fint. Och sen vakna när Brittis är kär i mig. Som törnrosa. Törnbrittis. Jag är nog ganska Törnig ibland. Åh. Minns när jag var så arg pga jag tyckte att jag var motsatsen till en papperstiger - det är jag nog ibland men det är inte alltid mitt fel. Hej då.

Beach baby. Den här texten. Alltså nej, den är bara allt. Den är bara allt.

When you're out,
Tell your lucky one to know that you'll leave.
But you don't lock when you're fleeing
I'd like not hear keys

Only hold till your coffee warms,
But don't hurry and speed.

One a time put a tongue in your ear on the beach
And you clutched
Kicking heels

I Wien

I Wien finns det sju sköna kvinnor, finns en skuldra som döden berör
finns en hall med tusentals fönster, och en dunge där duvorna dör
finns en reva som slitits från ljuset, i en monter som grånar av frost
 
Ay, ay ay ay - ta min vals, ta min vals
ta min vals med sin sugande mun
Jag vill ha dig, vill ha dig, vill ha dig
i en stol med en tidning du gömt, i ljuset från bleknande liljor
i ett trapphus som kärleken glömt
 
Jag vill ha dig där månen har svettats, i en säng fylld av fotsteg och sand
Ay, ay ay ay - ta min vals, ta min vals
ta min kroknande(?) vals i din famn
 
Min vals, min vals, min vals, min vals
med sin kväljande doft av konjak och död
i havsbrynets läva finns det vals
 
I den gyllene sal där du sjunger, hela staden beundrar din mun
och på baren att tystna alla pojkar
alla dömda till döden en stund
men där nere som klättrar på stegen, med ett pärlband av tårar inatt
Ay, ay ay ay - ta min vals, ta min vals
för så länge har den legat död
 
Och på vinden där ungarna leker
tillsammans vi lägger oss ned
i skenet från ungerska lyktor kommer dimman och sveper oss med
Jag vill se vad din sorg har förseglat,
dina lam och din lilja av snö
Ay, ay ay ay - ta min vals, ta min vals
för jag lämnar dig aldrig, jag svär
 
Min vals, min vals, min vals, min vals
med sin kväljande doft av konjak och död
i rännstenen släpar sig fram
 
I Wien ska vi dansa till gryning
till en flod ska jag vara förklädd
ja synthen slår ut på min axel;
när jag sänker mig ned mot din bäd
 
I en klippbok begravs alla minnen
inom mossa och gulnande kort
och jag offrar fiolen och korset
när jag drunknar i skönhetens flod
Men då bär du mig på dina armar,
och du dansar med mig mot land
Du min kära, mitt allts
 
Ta min vals
Den är din nu, och sen finns inget mer
La la la, la la la
La la la, la la la
La la la, la la la
La la la, la la la
 

Vänner

Now his sitting there, singing again, jokes from his laughing coma
And you ask him to silence again and let the hands speak instead
And he smiles and he changes like boys do, when there is nothing left to act befor

And he think he's in love again, there's so much on his mind.
But when you tell him Good night dear old friend, you're standing dressed in the hallway.
And you leave and he shrinks back like boys sometimes do, when they are naked with fullclothing on
 
Because you, saw more than my vanitys guitar.
You ripped a costume of a fool and let my bells fall to the ground.
As now, when theatre feels somewhat deranged
In the dawn when all pubs have closed down, bells fall from everyone.
 
But the dark comes back bitterly, so he laughs with the light.
You're crying silently again, with all the ghosts of the house.

And he calls and he tells you; The darkness you see make the stars shine a bit brighter still
So he sings you his sons again, and you smile at his eager.
And when you tell him; It's brightening outside
then he's already sitting there writing:
 
The light feels much stronger when the night takes place,
and the warmth is worth more in a storm.

And you saw more than my vanitys guitar, you laughed with stupiditys fool;
two clowns howling out in the night.
As now, when theatre feels more relevant, when the only thing true is what's dark;
I understand the fleeting laughters

When I'm With You - Andreas Tengblad

Things around, we're getting bigger everytime. Friends of mine, to keep the small things of your mind.
Fools around, they wanna scream they wanna shout. Love of mine, you get me silent everytime.
When I'm with you, I look - that's what I do. I stand with open eyes, 'cause your roof's been hiding the skies, my skies.
Bow(?) this town, it's getting bigger everytime. Folks around, to keep the small things of you mind.
Fools around, they only stay there with the bam. Love of mine, you're walking, walkingwalkingwalking.. and 'til I'm with you, I look - that's what I do. I stand with open eyes, 'cause your roof's been hiding the skies, my skies.
Things around, we're getting bigger everytime. Love of mine, you keep me silent everytime. When I'm with you, I look - that's what I do. I stand with open eyes, 'cause your roof's been hiding the skies. My skies

Som du kanske redan ser

Berätta hur du gör? Berätta hur du gör... det är en känsla som du lämnar när du vänder bort din blick, berätta hur du gör.
Berätta vad det är, den här linjen i din hand. Berätta vad det är, så jag förstår hur jag ska nå dig, berätta vad det är? Det finns dem som åkt till månen, miljarder år av sten.. Men jag har hört hur det berättas om en säkerhet trots allt.. en känsla som är ren. Så berätta hur du gör. Berätta hur du gör? Och jag ska utså all den ensamhet som följer när du går, om du berättar hur du gör.
Två saker har du glömt här.. två saker vad jag minns! En blå, blå sjal med svarta fransar. Och nåt mer som inte syns.
Det finns dem som stannar tiden, det är inte bara attityd. Och jag har gett mig av men hjärtat börjar svalna redan innan jag passerar Stockholm Syd.
Berätta hur du gör. Berätta hur du gör? Det är en känsla som du lämnar när du vänder bort din blick.. berätta hur du gör.



- Jag visste inte att det var du
- Jaha, jo det var det. Så är jag
- Jag såg inte det.
- Nej jag vet man ser väl inte alltid så mycket
- Nej, man gör väl inte det.



Som du kanske har förstått (?), jag är hos dig igen. Jag försvann ett tag på vägen men jag sakna dina sinnen..
De här väggarna rasar och jag undrar vad som händer.
Du har dina moln, jag kan skingra dem kan inte låta dem va. Jag har mina ord, som du sa.
Som du kanske redan hört? jag blir aldrig klar. Som du redan har berört, här är glimmande dar.. välsignade december står för dörrn och livet längtar.
Har du hittat rätt? Kan du höra ditt skratt? Kan du leva vid en brant med ena foten över kanten?
Vi vinner ingen tid och får inte vänja oss för då är allting förstört. Jag är hos dig igen, som du kanske redan hört?




Tänker för mycket sådär som jag fått höra att jag gör. Det är väl inget fel med det, önskar kanske bara att det gav mer konkret. Typ händelser. Hehe. Men nej, inte stöts vi, eller hur? Det är svårt med dig - ibland - men jag tror inte det behöver vara så. Som sagt tänks det bara en massa tänk som står där. Medans du hoppar runt lite, sådär. Jag vet inte. Borde nog gå. Ja. Jag borde ju. Men aldrig kan man göra det där som man borde, aldrig kan man sluta innan det går sönder lite. Så det är väl bara att vänta ut det osv. (MEN VI SKULLE KUNNA HOPPA TILLSAMMANS! Trorjag?).



Om du går ut i solen och sätter dig en stund, för att natten blev så virrig - för att känslorna gick runt. ...För att jag aldrig nämnde att det du gör är bra, att jag är lika vilsen och för att jag aldrig sa "Åh, jag fattar alltihop".
Om du sitter och skriver nu - på långa kloka brev - om vad vi hann och inte hann och allt som aldrig blev; om citronerna och träden, och långa vägar bort. Om tid som går och inte går, och lust som kokar torrt. "Åh, jag fattar alltihop." "Åh, jag fattar alltihop."
Om du repar upp historien fast den är så dum, om att klia tills det blöder på en och samma punkt. "Det där var någon annan, det där var inte jag." "Förlåt tusen felsteg, den enda som jag kunde va. Åh jag fattar alltihop".
Åh jag fattar alltihop? Åh, jag fattar alltihop.

bacchus och dionysos

fri från alla domedagsdressyrer, månen stod i zenit över ån. det var sommar och du skulle härifrån.
jag såg bjälken i mitt öga men sån insikt hjälper föga (när frukbarhetsgudinnan plockat ut sitt arvode)
då vill man skrika börja om och stanna kvar, men vem hör en sådan sliten kommentar?
-inga svar
men stjärnor föll och höll oss fågna i ett avsked under månen. ordet om försoning fick sitt liv som aldrig hörts i telefonen; en kyss i dionysos, tête-à-tête. ett snedsteg av förlåt som jag förlät
månen har en kraft som förnuftet aldrig haft, och aldrig får - då går det som det går
sen vill jag skriva allt jag sett så nån förstår fast inga toner kan förklara hur jag mår

och det blev sent och det blev tyst
blev du rädd och jag blev stel och du sa allt det här är fel men alla älvor höll sig kvar och nu var döden uppenbar vid vårat avsked under månen
vi vände innan venus syntes klart och landa i en säng med valda ord
det var lugnt och tyst men knappast underbart, för är man trött på ensamhet har tystnad mist sin dignitet. då var vi två, men ensamheten gav sig på. och den anföll med ett tal om allt jag inte kunde få, och det såg du men du bad mig inte gå
men förstå

det vart en sekund av enighet, å en sekund av osynliga tårar i dionysos disonans. en sekund var klarsynt och jag förstod att jag var en av tusen dårar
så jag gick hem så konsekvent till mig och mina instrument. det var vacker men det såg jag först idag
till dionysos vinkapell, jag vinglar sakta ner till ån och sänder hälsning därifrån till en drottning under månen.

Someone not you - Andreas Kullberg

Now that i go to sleep I will not dream of you. I won't be going where we used to go, you'll just be someone that I used to know. And I will just lie in the dark, next to somebody else. Someone I love, someone who loves. Someone not you.
After the pain has gone when all your hope has flown, you won't be thinking about me no more. Wishing that things could be just like before. You will just smile and say "I love you anyway".
You will be free, like we used to be. With someone not me.
Someone not me.. Someone not me. Someone not me.! Someone not me. .. . Someone not me.

over sea - andreas tengblad

somewhere over sea, lives a boy without you. he wants to fight, save the day without you.
but you, you are here, you're my little sister, you, should not fear. he will always miss the town where you live and the small things that you do, and the smell of the cookies that you bake.
it is true, he is frensh and knows romance. don't be blue, 'cause he still know how to dance.
somewhere over sea, lives a boy without you. you, get his dreams and his love without you.
you, you're still here, you're my little sister. dry all your tears, he will always miss the place where you stayed and the small things that you say. and your smell! and you way to seize the day. yes, it is true; he is frensh and know romance. don't be blue, 'cause he still know how to dance, and to drink, and to love the night away, and to kiss, and to sleep until midday.
somewhere over sea, somewhere. somewhere over sea, somewhere. somewhere over sea, somewhere. somewhere over sea, somewhere.

Tidigare inlägg
RSS 2.0