JAG SÅ HIMLA MYCKET INTE ALLS MINIMALISTISK

Det gör ont att undra, lika ont att veta.

Okej jag tänkte på det, vill man hellre veta om något dåligt har hänt eller undra om något dåligt har hänt? Undrar man så finns ju hoppet fortfarande kvar att allt är bra. Man håller andan lite smått men den är fortfarande värd att hållas. Å andra sidan kan man ju inte hantera eventuell grej förrän man vet säkert. Jag känner att det beror lite på stolthet och nyfikenhet.
Jag skulle vilja veta, men mycket för att inte göra bort mig genom att agera "inget har hänt" trots att något hänt. Det beror dock lite på min kontrollfrek-sida, att man vill kontrollera hur man uppfattas å så fastän det inte riktigt går. Sen kan man ju vara nyfiken och vilja veta bara för att få det överstökat. Jag är alla dessa tre egenskaperna som behöver veta. Det är synd, borde kunna chilla lite mer kanske? Haha vaskamangöra. Önskar att man kunde vara lite mer nöjd i ovissheten/kontrollösheten. Alla lika alla olika, tankarna fungerar ju olika.

Trackback
RSS 2.0