stadsvandringar

   Okej alla gråter för angorakaninerna och hur de behandlas i processen att få så mycket päls från de som möjligt under så ickekostsamma förhållanden så möjligt (som det är i ett kapitalistiskt samhälle, när allt har ett pris och liv bara har ett värde om de bidrar med någonting ekonomiskt.. vilket kaniner inte gör, om de inte får pälsen sliten från kroppen och sedan får leva 3 månader i en bur och sedan genomgå processen var tredje månad i 5 år innan de inte ens kan leverera PÄLSEN aka pengarna aka det enda de duger till och då dödas). Det gjorde jag också, igår läste jag väl en ingress av en artikel om detta och började gråta. Jättehemskt, alltså, det går ju uppenbarligen inte att sätta ord på hur hemskt det här är egentligen. Och alla håller med. Och alla delar. Och alla säger "sluta köp saker av angora!!". Och sen går de från datorn, sätter på sig sina Dr Martens och sin skinnjacka, åker till stan och äter en fläskfilé på gränden med sina vänner. Mums.

   Jag säger inte att någon är en dålig människa för att de äter kött/använder skinn/har en dubbelmoral eftersom djuren som du har på dig antagligen inte levt ett bättre liv än valfri angorakanin. OBS! Ej jämförelse om livsförhållanden för olika djur, ganska irrelevant, ca alla som föds upp för att bli mat och kläder lever i missär så onödigt att fundera över vem som eg. lider mest OBS! Jag gör precis de sakerna, allihopa. Men jag tycker det blir problematiskt när folk börjar kliva upp på sina höga hästar om att de allt inte använder kläder av angora längre, att det borde faktiskt alla andra också sluta med. Men samtidigt inte tänker över alla andra val man gör varje dag, som också de påverkar trots att det inte var med på uppdrag granskning igår. Som, medan de säger att angorapäls fan är hemskt och djurplågeri, ifrågasätter varför man inte ska äta kött? Jag säger inte att jag tycker att alla ska sluta äta kött, använda kläder av djur/från stora klädkedjor och bara gå runt och klä sig i samt livnära sig på löv. Men, man kan väl försöka att tänka ett steg längre än den där artikeln i SvD om angora, och se hur mycket skillnad man faktiskt kan göra utan en större ansträgning. Speciellt idag, när alla organisationer som värnar om utsatta gör punktlistor, appar och allt möjligt med enkla element som every day people kan göra i vardagslivet för att göra en stor skillnad. Informationen är så nära och lättillgänglig.

 

   Min kusin skrev en statusuppdatering ang angorakaningerna; "Hemska kineser!! Må djurplågarna brinna i helvete". Jag ser det som en väldigt stor del av problematiken hur vi, inte bara i denna fråga utan i alla frågor om hur folk är utsatta, alltid ska skjuta över problemen på andra. Till andra sidan jorden. För ICKE kan väl vi vara en del av detta stora nät som utnyttjar människor, djur och hela jävla jorden. Det är ju bara DE ANDRA som är onda, medans vi lever här och inte alls bidrar till denna ondska på något sätt alls, egentligen. Det är ju inte så. Ingen står utanför, och därför måste alla hjälpas åt att rätta upp ordningen så att man slutar förstöra saker på det här sättet. Alla, även de som inte är en bidragande faktor till fördjupningen av ett specifikt problem (och med problem menar jag sådant som skadar djur/människor/jorden), kan vara med och försöka lösa problemet. På olika sätt. Även om du inte äter kött och därmed inte aktivt bidrar till köttindustrins terror så kan du ju absolut vara med ännu längre i lösningen av det problemet, och i andra problem som finns. Upplysa människor som inte kommit dit i sin egna tankebana om saker som skadar andra, och hur vi kan jobba mot de sakerna. Hur vi kan förbättra allas förutsättningar så att inte ens en liten kanin ska behöva få pälsen avsliten, trots att kaninen inte kan ge något i gengäld. Här kommer egenvärdet in som finns i att hjälpa andra utan att direkt, i sekunden, få någonting tillbaka. Jag vet att det är svårt, och att det finns så mycket att göra. Men om alla bara började någonstans skulle vi ju komma mycket längre, mycket fortare. Och det är viktigt. Men om vi börjar med att sprida allt som vi vet, att försöka "upplysa" människor som inte riktigt tänkt där. Bara för att sätta igång en tankebana som rör de problemen också. Så blir vi också fler som kämpar, som kan sammarbeta. Upplysa. Förändra.

 

   Jag tycker inte det är fel att försöka få folk att tänka till i vardagshandlingar, som de kanske inte ens prioriterar men som andra lider och dör av. Jag tycker inte att det är fel att "tvinga" de att tänka efter i saker som ex köttkonsumtion. För det finns de som inte kan välja bort att lyssna på tråkiga/obehagliga saker, det finns de som bara utsätts för de direkta effekterna av handlingar. Och jag tycker inte det är fel att försöka kämpa för de som inte kan förändra sin situation själva. Och göra det, ibland, genom att "tvinga" de som kan förändra (inkl jag själv), att se andras verklighet.vii