Lite nostalgi till januari förra året

   Läser inlägget jag skrev ca sekunden efter att jag hånglat med Taxi första gången. Så fint att ba läsa det och bli lite varm i hjärtat men det provocerar också till en enorm saknad av honom. TYVÄRR. Han är så fin och så, vet ej om han någonsin kommer sluta vara det i mina ögon. Den lilla Taxin.
 
   OBS TILLÄGG: Tycker så mycket om honom samt saknar honom för det never ending "med honom var det inte som med alla andra", men det var verkligen inte det. Det var mycket mjukare och gosigare och mer hemtrevligt och rätt och inte alls obekvämt eller påtryckt eller obehagligt bara enkelt och lätt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0