VA FAN
Hon kommer dö hon kommer dö hon kommer fan bara att dö.
Skoja. Det är från en väns monolog. Jag är inte depressiv eller mordisk. Det är lugnt. Fick meningen på hjärnan bara. ÅH MÅSTE SOVA NU HEJDÅ VA FAN
Skit
Alltså är det ok att säga att man älskar sig själv? Jag ska egentligen sova för två timmar sedan, cirkus, för ska upp KLOCKAN SEX NOLL NOLL imorgon och ta bussen till skolan för att sätta mig på en buss till Älvsjö för att få en förlägning av dagens identitetskris på SACO-mässan. Det är då man går runt och kollar vad man ska göra efter gymnasiet i livet. Plugga på Chalmers? Plugga i Frankrike? Jobba som volontär? DÖ I EN SOPPA? KVÄVAS PÅ EN FLUGA? Alltså ja valen är många. Men alltså. Jag vill inte sova. För jag är pigg och har ätit godis och är pigg och har ingen varm kropp i sängen som kan gosa mig till sömn. Så. Jag är vaken. Som en person med IQ av en potatis. Så dåligt. Ska borsta tänderna snart och sedan sova tänkte jag. Men alltså. Träffade inte Mannen i fredags. FAILURE. Fick en PUSS av hans bv. Det var så långt jag kom i min plan kallad LIGGA MED TAXIKARL - the plan. Och gamla karl ligger med min klasskompis. Det är konstigt. Snyggkarl ligger säkert med någon snygg.
Med andra ord ligger ALLA UTOM JAG. Och det är okej. Så. Men i fredags råkade jag kanske säga till gulleclaes att ÅH MITT HAFF KOM INTE MITT SUPER SECRET NAMELESS HAFF KOM INTEEEEEE buhu. När snyggkarl stod brevid. Den där snyggkarl som ALLTID SKA GOSA med allt och alla åh dum pojk. Så den kvällen var lyckad och misslyckad på lite olika plan.
Nu undviker jag bara sömnen. Ska sluta med det. God natt.
Samson went back to bed
Tycker inte om när folk ser mig. Ser mig. Eller jag skulle nog tycka om det, om jag litade på att de kunde hantera vad de såg. Jag vet inte exakt vad de skulle se, jag vet inte exakt vad allt är som finns i mig, men jag vet att det är farligt. På det sättet att alla inte skulle veta hur de skulle handskas med det. Därför är jag så bra på att gömma mig. Ibland. Eller så har jag bara en illusion om att jag kan gömma mig - men jag tror det är på riktigt och inte bara i mitt huvud. Jag vill lysa, vara intensiv, vara värd att minnas - men bara lysa med de delar jag vill ska lysa, intensiv med de delar jag vill ska synas, minnas vid de bitar jag vill man ska komma ihåg. Jag vill ha kontroll helt enkelt. Men det är mer än så. Jag vill kunna lita på v ä r l d e n smänniskor. Men det gör jag inte, så jag gömmer mig, och i vakuumet som blir efter mig fyller alltid part2 upp med sina personliga historier. Så det har ju en positiv funktion för part2 också. Att de får lita, prata av sig, känna sig trygga - jag vet att de gör det annars skulle de inte säga saker de säger till mig, vid de tillfällen detta hänt.
Angående. Ja inget speciellt, mig. Skrev jag förut:
"Men visst får man drömma lite och njuta kvar i stunder som är helt obetydliga i sammanhanget men inte i min lilla bild."
Och ja. Ja det får man jättemycket! Man får drömma och njuta sig kvar och dra ut på allt och vad som helst hur länge man vill om man blir lyckligare, gladare, varmare av det. Inte så pass att man mår dåligt, men alltså allt annat är okej. För prio 1 är alltidalltidalltidalltid att DU SKA MÅ BRA. Och jag tror inte på att man mår bra av att få andra att må dåligt (förutom i enstaka fall ex göra slut med någon som är kär då den antagligen blir ledsen och du mår bättre) så prio 1 är alltid. Att du. Ska må BRA.
Nu vill jag gå och lägga mig och sova och tänka på alla fina saker, alla fina män nämnda i föregående inlägg, alla fina händelser, fina vänner, fina scenarion, allt fint. Och sen vakna när Brittis är kär i mig. Som törnrosa. Törnbrittis. Jag är nog ganska Törnig ibland. Åh. Minns när jag var så arg pga jag tyckte att jag var motsatsen till en papperstiger - det är jag nog ibland men det är inte alltid mitt fel. Hej då.
Skriftliga Svenska Nationella
Alltså haaaaaaa VARFÖR har jag en klocka som låter. Så sjukt irriterande? Brukade tycka om klockans tickande men alltså nej.
Imorgon har jag skriftligt nationellt prov i Svenska och jag är så nervös att jag vill avlida :-) Har köpt massa massa godis för att ha 08.30-13.30. Ja. Fem timmar långt är det. Och jag ska skriva något? Något fantastiskt och hänförande och bara så BRA att man ramlar av sin stol och bryter ihop över hur BRA det är. Så bra måste det vara. Så bra måste jag skriva. ALLTSÅ ÅH.
Sedan kanske jag träffar Mannen på natten. KANSKE INTE. Man vet ju ingenting när det gäller hen :-) Skoja, jag har ju redan sagt att det är Mannen. Jag kanske inte träffar honom eftersom jag nu förväntar mig att träffa honom. Vet inte ens. Dör. Åh. Varför kan jag inte bara ha en pojkvän som är en blandning mellan Brittis, Jason Segel, Kevin McKidd, G-son, Stephen Fry, Alan Rickman, Lars Winnerbäck, Ed Westwick, Mark Ruffalo, Colin Firth, Soran Ismail och Ricky Gervais. Eller typ. Valfri blandning, valfri person. Att sova med, gosa med och så vidare you know the drill I know you do. PERSBRANDT OCH J BERGER SKA OCKSÅ VARA MED. Så nu är jag nöjd. Men icke! Jag har inte ens en fjutt, ingen alls. Hahahha "fjutt". Roligt: inlägget jag skrev efter mitt och Mannens första haff. Jag var då i chocktillstånd. Ha ha ha ha. Okej nu låter det som att vi haffar hela tiden. Det gör vi INTE INTE ALLS. Läser det inlägget nu. Det var BRUTALT fult och töntig. Det är okej jag var ful och töntig. Var i en stund när jag trodde att jag ALDRIGMERSKULLEFÅKYSSASELLERKRAMASELLERTYCKAOMELLERGOSA och så fick jag det så jag blev glad. Och ful och töntig. Hahhahahahhah varför är jag så konstig och ba, när mannen jag velat kyssa sedan för alltid kysser mig, så säger jag efter två pussar "nu räcker det" och går. Va?
Ni vet att denna bloggs största funktion är att ta ut kärleks-frustrationer, va? VA? Ja bra.
Okej måste sluta skriva nu och läsa gamla inlägg för jag snubblade på ett fint och fastnade, precis efter Mannen inlägget, ett om en annan man. Haha. Ja. Hej rå.
Men det skulle lika gärna kunna vara en dimension
Fördel i mitt liv: om jag kunde sluta bli kär i människor.
Och med kär menar jag såklart inte kär. Självklart.
:P
Utan mer crush-kär. Antar jag. Det är omständigt i vilket fall. Otympligt och onödigt och jobbigt och för det mesta otroligt obekvämt. Varför blir man ens så? Det är konstigt. När jag använder frasen "det är konstigt" är det ofta (tror jag???) för att jag inte förstår något. Och jag är inte van vid att inte förstå saker? Det känns inte bra att inte förstå. Därför är saken i frågan konstig. Så himla konstig.
Även: VARFÖR ÄR JAG SÅ HIMLA TÖNTIG!!!? Förstår inte? Mina största pleasures i livet är typ läsa och lära. Läsalära. Det är så himla kul och bäst. Varför tycker jag det? Varför tycker inte alla det? Varför är människor olika? Varför förstår inte alla allt eller alla ingenting? Varför. Är. Simon. J. Berger. Inte. I. Min. Säng. I. Detta. Nu. Ellernågonsinannars. Ingen är i min säng förutom jag. Det är ju synd. För mig och ev. andra part. Saknar spännande saker i livet. Försöker nog göra saker som finns i livet mer spännande... bara för att jag behöver något spännande. Något som inte är lamt eller tråkigt eller förutsägbart eller oambitiöst. Jag behöver bästhet i närheten.
På tal om att jag är konstig och typ. Närhet. Eller något. Så gick en person förbi mig igår. Hen bara gick rakt förbi. Då skrev jag *** så som jag gör ibland när jag känner att ÅHnumåstejagbaraskrivanerdettauh.
Är man k o n s t i g om man vill dö lite när en person man förr var nära, men ändå inte, går förbi och inte märker en. Man märker knappt hen. Men det är bara en meter mellan. Och man saknar denna hen så innerligt mycket - fast man vet inte riktigt varför. Man vet inte. Varför saknar man folk? Det är konstigt?! Är det någon felprogramering att man ska saknar sitt barn eller dyl för å ej tappa bort det... Så har det gått överstyr och man kan sakna vem som helst hur länge som helst.
Så skrev jag. Alltså nu skriver jag bara av exakt det jag skrev då i zuperkyla på min spruckna mobil med en chockdimma över hjärnan. För jag var lite chockad. Över mötet som inte var ett möte. Och hen gick bara förbi en meter (kan inte släppa) och vi märkte inget. Och jag vet inte om det är hela vår relation i ett nötskal eller något men jag tror kanske det. Eller att jag underhåller mig och gör *vardagliga saker* spännande för att få spänning in life och analysera saker. I vilket fall får jag väl hållas med min spänning i så fall. För jag TROR det kanske kan vara vår relation i ett nötskal!! Sedan jag blev så gammal att jag kunde tänka (OBS detta betyder kanske runt sjuan).
Vi går om varandra, förbi varandra, nära varandra. Men det är aldrig riktigt där. Aldrig riktigt ett möte för vi missar. Vi timear inte. Hen är svår att timea. Jag också, om part 2 är svår att timea - jag är lite anpassningsbar, ibland svår ibland lätt att timea. Ibland krockar vi lite, stöter in i varandra. Det är fint, då är det bra och då är det samförstånd och då är det bara så himla positivt inför framtiden. Sen fortsätter vi gå och tänker "vi kommer stöta in igen snart. Nu är framtiden positiv och nu, nu kommer det inte bli en massa missar längre". Men det blir det. Inget förändras och vi fortsätter stöta in i varandra så sällan men så fint. Och tänker "nu så". Men det blir inget nu. Det blir bara ändlösa händelser. Som på repreat. När vi går förbi varandra, ibland med bara en meters mellanrum.
My darling
Torka aldrig tårar utan handskar. Torka aldrig tårar utan handskar. Är trött. Är slut. Är lite ledsen, men glad. Kanske ledsen-rörd. Vill skriva så mycket men inget kommer ut. Det är jobbigt. Sånt är jobbigt. Så istället vill jag bara påstå att dansen i klippet under är ca det bästa någonsin. Önskar att mitt liv var den dansen. The end god natt.
Mål in life (eller in dag)
Alltså mål:
1. Jag borde lätt läsa om Lemony Snicket (aka Daniel Handler men näää) alla 13 böckerna?? På engelska alltså. Nu när jag inte är baby längre. Åh de var så bra, barnen baudelaires olycksaliga liv. Åh. BÖCKER.
2. Jag borde verkligen dra ned på mitt bruk av ordet "alltså".
3. Rädda mänsligheten
4. Inspireras inspirera
Beach baby. Den här texten. Alltså nej, den är bara allt. Den är bara allt.
When you're out,
Tell your lucky one to know that you'll leave.
But you don't lock when you're fleeing
I'd like not hear keys
Only hold till your coffee warms,
But don't hurry and speed.
One a time put a tongue in your ear on the beach
And you clutched
Kicking heels
Tell your lucky one to know that you'll leave.
But you don't lock when you're fleeing
I'd like not hear keys
Only hold till your coffee warms,
But don't hurry and speed.
One a time put a tongue in your ear on the beach
And you clutched
Kicking heels
Såhär ligger det till
När jag precis börjat skriva ordentligt på en blogg så spykar jag ur i början. Det som sker just nu. Det skedde i början av denna bloggens födelse också och nu är jag återigen lite orutti därav psyk. Varsågoda här får ni Vernon så länge. (Han får dock ett eget inlägg då han förtjänar det gånger tusen).
O K
Är inte nöjd med listan men skit samma, ingen läser denna blogg.
Natthimlen lyser tyst.
Stjärnorna har gjort sig vackra hela dagen
Stjärnorna har gjort sig vackra hela dagen
i väntan på nattens entré.
Vackra.
Nu lyser tystnaden där uppe.
Jag hatar allt när jag gör saker som inte är för min egen skull. Alltså nu menar jag inte *ger vän min bästa bok*. Menar saker som att göra sig fin för någon annans skull, att sluta göra något för någon annans skull, att ändra något hos sig själv - något som är ens eget - för någon annans skull än sin egen. Då känns det som intrång på mig, vem jag är, som att blivit tvingad att tvinga sig själv. Det är ganska brutalt för en självständig person som sätter så mycket stolthet i sin egna person som inte är någon annans. En händelse jag ännu inte släppt då personen i frågan inte själv förstått att jag blivit skärrad över den är när en vän satt och tittade på mitt mobillösen varje gång jag skrev det (det var sjukt svårt och jag var sjukt stolt för det var genialt) en kväll. Sedan när jag la ifrån mig mobilen gick hen in på den och läste mina sms. Det här är ett så stort intrång på mig att jag inte kan förklara. Allt som jag gör, gör jag personligt. Min mobil, mina sms, mina utkast, mina anteckningar, mina bilder - allt det är så sjukt personligt, jag skriver ner min själ där och överallt annat som är mitt. Och det känns ok då det är lösenordsskyddat och ingen kan läsa. Vänta..... Just det. Efter ca ett år (i dagsläget) minns hen fortfarande mitt lösenord och tänkte göra FAVORIT I RERIS. Så jag bytte med jättesvåra, genialiska och fantastiska egna lösenord för att undvika FAVORIT I REPRIS. Då mådde jag dåligt, på riktigt. Och en annan vän frågade "Vadå, litar du inte på hen?" "Nej.". Det suger och mitt nya lösenord är inte i närheten av genialiskt.
Bububu hu stackars stackars. Men men vad ska man göra när konstiga saker etsar fast sig i minnet. I musklerna. Denna hen tror dessutom att. Jag vet inte. Vi är lika på något sätt. Jag vet inte, jag kanske har blivit elak. Eller tjurig. Men jag har inte så mycket tålamod till övers för dumma människor längre. Jag har dock hopp att hen inte är dum så försöker hålla det uppe. Det finns så många dumma personer. Så få bra (inte så få då jag har hittat en massa bra men färre än 100% av alla människor he he). Kanske egentligen syftar mest på det motsatta könet egentligen, som jag har någon liten abstinens från. En släng av pojksjukan som jag och min vän så fint har kallat det. Saknar pojkar. Egentligen; saknar män. Pojkar är dumma, de finns det gott om. Män är kloka, de finns det inte så gott om.
Fast jag har ju brittis. Han har allt. Får väl drömma vidare om honom och hoppas jag hittar en egen Brittis Doppelganger snarast.
Lizta
Låt som när du är ledsen sörjer till? Olika beroende på vilken sorts ledsen men föredrar ingen musik när jag är ledsen tror jag.
Beroende av: Allt.
Vad tror folk om dig? Att jag är bitchig tror jag?? Innan de lärt känna mig. Ibl att jag är blåst.
Stämmer det? Nej. (ha ha ha)
Vad får du oftast komplimanger för? Alltså vet ej. Kanske att jag är 1. duktig 2. fina kläder alt. söt.
Brukar du skratta för dig själv? MEN HAHA ja
Vad står det i ditt senast inkomna SMS?: Jg med!!!!!
Nästa mål i ditt liv: Scenskola.
Hur svarar du i mobilen: Beror på vem som ringer. Ex; bra vän ringer = yoyo babe. Mamma ringer = hallå. Okänd ringer = Hej det är Jessica. Varsågoda för utläggning.
Vem ringde dig senast? Mamma min.
Antal timmar sömn inatt: Alltså ÅH DETTA! Inatt var första gången sedan ca någonsin som jag inte räknade nattens timmar. Jag gör det absolut alltid annars. Men typ 9 timmar.
Tycker du om din pappa? Ja, alltså åh denna fråga. Men ja. Det gör man ju.
Brukar du komma i tid: JA trots vad världen säger. Skoja, men alltså hatar att komma försent så brukar komma i tid.
När mår du bra: För det mesta.
Hur känner du dig nu: Mår lite illa vill ha chips vill ha imorgon för då ska jag på bio och gosa
Vanligaste färg på dina kläder: Antagligen något mörkt. Men inte bara!! Oftast inkluderat dock.
Var du aktiv i skolan? Men ja skolan är bäst fuck the rest, skojar ganska hårt på den frasen men ja. Tycker om skolan.
Favorit dryck på morgonen: MJÖLK eller vatten. Skoja, helst vin
När brukar du oftast gå och lägga dig? Efter tolv typs.
Sysslar du med någon idrott: Ja, friskis räknas ganska fett då det är bäst.
Är du bortskämd? Nej och ja. Fast; vem är inte bortskämd i Sveriges medelklass? Fo real?
Gosgosgos
Älskar att jag överdramatiserade förlusten av näst senaste inlägget så pass att det känns ovärt att ens skriva något på bloggen nu. Ha-ha. Men det var liksom första inlägget på en evighet, asbra, förlorat. OBS! Senaste inlägget som jag hade glömt men såg nu, det deppiga, handlade ej om detta. Såklart. OBS!
Anywho anyway anyhow har jag tänkt en massa saker idag. En massa "ÅH fan vad jag borde skriva ner det pga bäst"-saker som jag sedan inte skrivit ner. Jag har läst en massa i Fågeln som vrider upp världen. Den är så himla fin. Så himla fin. Bra. Åh. Blir så ledsen när jag läser *världsabäst* bok som ingen annan bekant har läst eller känner till = kan inte diskutera den. DÄRAV är min livsdröm att vara med i en bokcirkel. Helt och hållet genomseriöst. ÅHÅHÅH jag vill göra en lista! Åh vad kul. Listor som man brukade göra en. gång. i. tiden.
Alltså min hjärna hoppar inte mellan tankar på detta sätt egentligen (antagligen gör den det men alltså.) utan jag gör andra saker än att skriva klart meningen, mitt i en mening t e x kikar på en blogg - får idé - skriver ner idén helt utan sammanhanget. He he så det kan gå. Men alltså lista. Tänker göra det på en gång.
.
Varför blev jag så ledsen förstår inte och varför har jag ingen jag kan smsa eller ringa som kan krama mig varför ska jag alltid så envist ta hand om mig själv varför vet jag inte anledningen till att jag gråter är så frustrerande.
bajs
Okej fuck allt jag skrev just bästa grejen allt försvann blir så arg
Saknar allt saknar mannen saknar britten saknar män som är bäst
Längtar till allt längtar till världen städer dramaten skådespeleri mys gos puss bok resor teaterhögskola kram serier film musik människor upplevelser utsikter kossor. Tänk vad mitt liv skulle vara ingenting utan längtan ungefär lika bajsigt som faktum att mitt inlägg försvann här varsågod för sammanfattning hoppas det gav en lika bra känsla JÄVLA BAJS
hatar alla för att min fantastiska inlägg om livet försvann FAN ER VÄRLDEN ÅÅÅÅHÅmlrgkfdmkölertkdfnlefsmdnfj
Längtan
Alltså. Saknar mig själv. När jag orkade vara gosig och söt och snäll och bra jämt. Orkar jag det fortfarande? Vet inte, har inte tänkt på det. Idag har jag varit tjurig, nej. Den senaste timmen kanske. Sverigedemokraterna med sitt förjävliga, äckliga bajs har smutsat ner min hjärna och kaosat om den lite. För jag blir ledsen. Att det finns människor som tycker att alla människor inte är lika mycket värda att vara där de själva är. Att det finns dumheter överallt. Blir ledsen. Jag blir glad när jag läser den här bloggen. Att jag tycker så mycket om mannen som inte är min eller så, men ändå fin. Jag tror inte han bryr sig om mig längre men det gör inte så mycket för jag kan låtsas, och så kan jag trala vidare i livet och tänka på fina SÅ FINFINA kyssar i natten som ingen kan ta ifrån mig. Och tänka att han har varit fin i min värld trots att han antagligen ligger med olika tjejer varje helg. FUCK LIFE SKREV JUST FINASTE INLÄGGET SOM FÖRSVAN????
I Wien
I Wien finns det sju sköna kvinnor, finns en skuldra som döden berör
finns en hall med tusentals fönster, och en dunge där duvorna dör
finns en reva som slitits från ljuset, i en monter som grånar av frost
Ay, ay ay ay - ta min vals, ta min vals
ta min vals med sin sugande mun
Jag vill ha dig, vill ha dig, vill ha dig
i en stol med en tidning du gömt, i ljuset från bleknande liljor
i ett trapphus som kärleken glömt
Jag vill ha dig där månen har svettats, i en säng fylld av fotsteg och sand
Ay, ay ay ay - ta min vals, ta min vals
ta min kroknande(?) vals i din famn
Min vals, min vals, min vals, min vals
med sin kväljande doft av konjak och död
i havsbrynets läva finns det vals
I den gyllene sal där du sjunger, hela staden beundrar din mun
och på baren att tystna alla pojkar
alla dömda till döden en stund
men där nere som klättrar på stegen, med ett pärlband av tårar inatt
Ay, ay ay ay - ta min vals, ta min vals
för så länge har den legat död
Och på vinden där ungarna leker
tillsammans vi lägger oss ned
i skenet från ungerska lyktor kommer dimman och sveper oss med
Jag vill se vad din sorg har förseglat,
dina lam och din lilja av snö
Ay, ay ay ay - ta min vals, ta min vals
för jag lämnar dig aldrig, jag svär
Min vals, min vals, min vals, min vals
med sin kväljande doft av konjak och död
i rännstenen släpar sig fram
I Wien ska vi dansa till gryning
till en flod ska jag vara förklädd
ja synthen slår ut på min axel;
när jag sänker mig ned mot din bäd
I en klippbok begravs alla minnen
inom mossa och gulnande kort
och jag offrar fiolen och korset
när jag drunknar i skönhetens flod
Men då bär du mig på dina armar,
och du dansar med mig mot land
Du min kära, mitt allts
Ta min vals
Den är din nu, och sen finns inget mer
La la la, la la la
La la la, la la la
La la la, la la la
La la la, la la la
